måndag 4 januari 2010

Kirurger gör färre fel om de är nyktra!?

Såhär skulle man kunna tolka två av varandra oberoende studier.

I tidningen Arbetarskydd refererar man till en studie som varit publicerad i The Journal of the American Medical Association. Kirurger som jobbat natten innan och inte fått sova, fick dagen efter komplikationer i 8,5% av sina operationer.

I SVT Rapport beskriver professor Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, att vi tänker långsammare och sämre när vi är trötta. Det är lika farligt att vara trött som att vara berusad både när man kör bil eller i andra situationer, till exempel på jobbet.

Om du nu ska genomgå en operation akut eller icke så kan det med hänvisning till dessa båda studier vara relevant att kontrollera om kirurgen har haft jour och inte fått sova natten före denna dag, då det ordinarie arbetspasset ska genomföras.

Det känns hemskt när jag skriver att kirurgen inte är nykter, men om det nu har samma effekt på prestationen som trötthet, vad är då skillnaden?

Skillnaden är att i vår kultur på arbetsplatsen så är det acceptabelt att jobba om man är trött, men om jag har alkohol i blodet så blir jag förmodligen hemskickad och det blir en utredning efteråt. Även om konsekvenserna av mitt beteende blir de samma, så värderas ännu så länge trötthet kontra alkohol olika.

Är det så att det behövs mer forskning, upplysning och regelverk för att vi ska minska alla de arbetsplatsolyckor som uppstår på grund av trötthet?

Vi möter dessa personer ”berusade” av trötthet överallt i vårt samhälle; på vägarna i flera ton tunga fordon, lokförare, piloter, taxi- och busschaufförer... Ja, listan kan göras lång.

Jag tror att problemet är att man inte kan mäta hur trött en person är, därför är det svårt för någon annan att bedöma om du inte är lämplig att utföra ditt jobb. Det är mycket lättare att mäta alkoholhalten i blodet.

Då landar det återigen på oss själva att ta vårt egenansvar och uppträda som ansvarsfulla vuxna och själva säga ifrån.

Tyvärr, jag är för trött, det känns nästan som jag är berusad. Jag måste sova före jag går på nästa pass, det riskerar faktiskt att drabba en annan person om jag felar.

Kan en arbetsgivarrepresentant acceptera detta och säga att du har ett gott omdöme?

Eller det kanske är så enkelt att det är dessa studier det är fel på?

Visst är det skönt med försvarsmekanismer så vi kan hålla på med våra osäkra beteenden!

Lycka till nästa gång du väljer att lägga ditt liv och din hälsa i händerna på någon annan.

Gamla sanningar blir nya - igen

På debattsidan i Dagens Industri den 29 december 2009 skriver docent Andreas Werr och doktorand Philip Runsten från Handelshögskolan i Stockholm:

"Att investera i medarbetarnas kompetensutveckling är viktigt. Men för företagets konkurrenskraft är medarbetarnas förmåga att samverka i grupp viktigare. Utan denna förmåga är mycket av medarbetarnas kompetens bortkastad."

Återigen är det bevisat hur viktigt det är för effektiviteten i organisationen att en mogen grupp presterar bättre. Anders och Philip beskriver hur viktig gruppens utveckling är för att den skall ägna sig åt det som den är till för, nämligen att lösa uppgiften och inte att stjäla produktionstid för att stärka sin egen position i gruppen.

När ett BBSL-program ska genomföras är det viktigt att det inte finns öppna konflikter på avdelningen. Självklart påverkar även gruppens mognad när en kultur ska förändras till ett säkert produktionssätt.

L:et i BBSL står för ledarskap vilket inte är samma sak som chefskap. Ett ledarskap i organisationen som verkar för att skapa kompetenta medarbetare i mogna grupper minskar även olyckorna på arbetsplatsen. Att produktionen ökar får man på köpet när man jobbar med BBSL, Beteendebaserad Säkerhet Ledarskap, vilket ingår som en del i IKON-konceptet.

Andreas och Philip säger att deras forskning visar att "en viktig nyckel till effektiva grupper tycks således vara att skapa förtroendeingivande miljöer där individen känner sig trygg att delta fullt ut". De skriver också att "den oftast bortglömda kompetensutmaningen ligger därför i att öka förmågan att samarbeta. Det lösgör potentialen i individernas kunskaper. Utan denna förmåga blir mycket av kompetensen hos medarbetare bortkastad. Kvaliteten i samverkan är det verkliga måttet på hur mycket av medarbetarnas kompetens som organisationen lyckas frigöra".

Tack Andreas och Philip, er forskning bidrar indirekt till minskade olyckor i samhället, vilket givetvis även måste påverka vår BNP på sikt.




IKON-konceptet står för:

Individ, känsla, organisation och nytänkande.
Att utveckla kompetenta individer till medarbetare i mogna grupper ger produktiva arbetsplatser.




             I K O N